Svensk ordbok 2009, webbversion
häva u
´
r sig
verb
hävde hävt
,
pres.
häver
häv·er
●
häftigt och ohämmat uttala
kritik e.d.
komm.
han hävde ur sig de grövsta beskyllningar
det var inte lite hon hävde ur sig
häva ur sig ngt/SATS
sedan 1635